Slow motion

Jag vill ringa hela tiden.. bara för att höra hans röst, säga hej, inget speciellt. Det kunde jag ju alldeles nyss. Så overkligt, kan man inte kliva ur verkligheten och in i ens egen värld där allt blir bra? Där han säger, det var ett nasty gräl men allt kommer bli bra. Tröstar och bryr sig som senast vi sågs, förstår att jag förstår.
Jag har också haft ont i magen ofta... men det här är värre!

Nu har jag iallafall ingen mer ångest inför midsommarafton. Jag kommer spendera dagen med dans med världens bästa Thias, sedan stannar han hos papi över natten och jag joinar Zanna, Matte, Becca, Orre och hela resten av gamla gänget till vikbolandet för en klassisk midsommarfest involverande all mat man ska ha.. och karaoke :)
Jag ser tillochmed fram emot det. Det måste bara bli något annat än den dagen vi blev tillsammans, men jag kommer tänka på honom såklart. Att jag egentligen skulle varit där, jag hade redan skrivit ut en tre-rätters jag skulle ordna åt alla. Och rabarberpajjen...
Så nära
Vad var det som hände egentligen?

Jag längtar till universitetet, där väntar möten.. hoppas sommaren går fort.

Det ska inte vara såhär



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0