Jag har inte dött

Jag är bara väldigt dålig på att blogga.. ofta.. Men nu har mitt internet kommit så så fort jag får iväg min dator till mamma så kan jag byta med hennes och köra igång hemma igen. Det tog bara drygt ett halvår efter flytten =)
Mitt kök är fortfarande inte klart och det gör mig galen, men jag har jobbat så himla mycket nu, och när jag inte har jobbat har jag försökt slappna av, umgåtts med familj och en och annan vän, fast jag vet att jag är på tok för dålig på att höra av mig tjejer, men jag försöker.
Nu ser det dock himla lugnt ut på jobbfronten kommande veckor så jag tänkte ta ett målarmaraton. Den som vill dansa med penslarna med mig är mer än välkommen för ugg så tråkigt det blir att göra det ensam i längden.
Hu ja
Augustifesten är förbi, och jag har tagit del av den genom att köpa strumpor och en väska, åka radiobil med min son och se på fyrverkerier med Thias, mitt livs stora kärlek och vänner.
Men vad man känner att det är ungdomarnas helg, jag vet jag är också ungdom i mångas ögon men jag menar 14åringarna..
Jag kommer aldrig glömma första gången jag var onykter. Det var en augustifest, men då kallades det fortfarande karnevalen och jag och pappa hade bestämt träff för att ha sällskap hem och jag var så himla nervös eftersom jag som sagt inte var helt kry, ingen katastrof men oavsätt stor eller liten fylla vill man inte visa den för sin far när man är 14. Eller 13 eller vad jag var.
Men pappa var exemplarisk som vanligt och pratade om vad som är viktigt att tänka på. Jag har nog den bästa pappan man kan önska sig.
Han fyllde 49 nyligen och strax efter åkte han, jag och Thias till England (min födelsedagspresent) där frågade jag hur det kändes att nästa gång skulle det bli 50, han lät positiv och som om det bara blir bättre. Vilken välsignelse att få känna så. Jag är inte lika glad, man vill ju kunna ta för givet att hjältar är odödliga liksom.. inte för att det är någon aktuell huvudbry men man får ju en väckarklocka.

England var helt underbart... När jag lagt in bilderna på min dator kommer jag göra ett eget inlägg å England, ord räcker inte. På bussen till flygplatsen när vi skulle hem grät jag en skvätt, såklart. Det kommer nog aldrig sluta vara jobbigt att åka därifrån.

Idag skulle jag haft en ny brukare (eller patient för dig som inte förstår vad brukare innebär) men hon avsade sig hjälpen idag så dom ringde precis innan jag kom fram och sa att jag kunde komma upp till kontoret och ha till förfogande. Fine by me. Det blir bara en och en halv timma. Sen tänkte jag sola, göra mig fin inför lördag.. Josefin ska flytta till göteborg så hon har bjudit på go-away-middag följt av dans och partaja. Jag gillart inte! Att hon ska flytta alltså.
Men jag tänker hälsa på, och inte bli en sån som bara säger att jag ska hälsa på utan göra det oxå. Liseberg finns ju där =) i vår kanske..

Har ni märkt att sommarn är över.. tycker jag den var för länge sen, men nu är den definitivt över, för jag har lagt märke till att den enda höstjackan jag har kvar är trasig.
Ska se om jag hittar en ny som inte är för fyr.

I övermorgon blir jag 24.. ska inte göra nåt!

Kan inte säga att jag har en asbra dag.. tack och lov för morgonpasset i P3, dom muntrar alltid upp

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0